Folkrörelsernas Konstfrämjandet tar ställning för Gallok — och mot gruvexploatering

Bild: Konstverk av Britta Marakatt Labba. Foto: Paulina Sokolow

I veckan beslöt regeringen att gå emot miljörörelsens och den samiska ursprungsbefolkningens krav att freda Gallok i Jokkmokk från att exploateras för utvinning av järnmalm. Regeringen har beviljat bearbetningskoncession för det svenskregistrerade gruvföretaget Jokkmokk Iron Mines, som ägs av det brittiska bolaget Beowulf Mining.

I veckan beslöt regeringen att gå emot miljörörelsens och den samiska ursprungsbefolkningens krav att freda Gallok i Jokkmokk från att exploateras för utvinning av järnmalm. Regeringen har beviljat bearbetningskoncession för det svenskregistrerade gruvföretaget Jokkmokk Iron Mines, som ägs av det brittiska bolaget Beowulf Mining. Detta har såväl Naturskyddsföreningen som Amnesty uttalat sig skarpt emot. Med tillstånd av Hakkas-baserade poeten David Väyrynen publicerar vi hans dikt Regeringens villkor för att bevilja bearbetningskoncession av Kallak K nr 1. Läs också advokaten Camilla Wiklunds sammanfattning i målet så här långt.

Uttalande från advokaten Camilla Wiklund på hennes facebook:

Uttalande på Facebook av advokaten Camilla Wiklund, tidigare försvarsadvokat för bland annat Girjas-målet samt expert i rättsfrågor som rör samer och Sapmi.

Det finns många dimensioner i gårdagens beslut från Regeringen att bevilja bearbetningskoncession för ett brittiskt bolag mitt i ett för renskötseln otroligt viktigt område. Några saker vill jag lyfta upp redan nu!

–Regeringen fattar ett beslut som kan gå till historien på samma sätt som rasbiologin för hundra år sedan och tvångsförflyttningen av samer under 1900-talets första decennier

–Regeringen väljer att inte lyssna på de renskötande samerna som berättar om hur markerna används och hur dom har använts sedan urminnes tider. Regeringen lyssnar inte heller när renskötarna berättar om att det inte går att samexistera utan att gruvan istället kommer att tränga undan den traditionella renskötseln i området

–Regeringen säger istället att det går att samexistera och att gruvan därför ska tillåtas. Regeringen borde vara ärlig i sitt beslut och skriva att man väljer bort den traditionella renskötseln som pågått i tusentals år till förmån för en gruva med en beräknad produktionstid om 14 år

–Regeringen skriver inget i sitt pressmeddelande och @karlpetterthorwaldsson nämner inte att utövarna av renskötseln är samerna, alltså Sveriges urfolk. Det är alltså inte frågan om vilken sakägare som helst utan ett urfolk med starka rättigheter både enligt svensk och internationell rätt.

–Karl-Petter Thorwaldsson låter som en exploatör när han försöker förklara varför gruvan ska tillåtas och urfolkets renskötsel trängas undan. Alla argument känns igen!

–Det går inte att kompensera traditionell rennäring och samisk kultur med pengar. Även detta har samerna varit tydliga med, ändå är det lösningen som ska leda till samexistens.

–Regeringen har i sitt beslut bestämt platsen för gruvan och gjort en intresseavvägning mellan gruvnäringen och rennäringen enligt 3 kap miljöbalken. Gruvbolagen argumenterar för att avvägningen inte kan göras på nytt av miljödomstolarna

–År 2022 i rättsstaten Sverige fattas alltså ett politiskt beslut (Regeringen, genom vår näringsminister som älskar gruvor) som borde avgjorts genom prövning i tre instanser av domstolar.

REGERINGENS VILLKOR FÖR ATT BEVILJA BEARBETNINGSKONCESSION AV KALLAK K NR 1:

1. Jokkmokk Iron Mines AB skall tuta innan bolaget kör över samebyarnas intressen.

2. Jokkmokk Iron Mines AB skall tuta innan bolaget kör över renar som rör sig framför bolagets transportfordon.

3. Jokkmokk Iron Mines AB skall tuta innan bolaget släpper ut skadliga tungmetaller i grundvattnet.

4. Jokkmokk Iron Mines AB skall tuta lite försiktigt innan nyttjande av koncessionen sker under perioder med hög negativ påverkan för den pågående renskötseln i omgivande områden.

5. Jokkmokk Iron Mines AB skall tuta lite högre när hänsyn inte kan tas till Laponias status som världsarv, så att Unesco ges en liten – men i praktiken obefintlig – möjlighet att reagera.

6. Jokkmokk Iron Mines AB skall tuta tre gånger vid tillfällen då bolaget tvingas att frångå de försiktighetsmått, skyddsåtgärder och kompensationsåtgärder som angivits i ansökan.

7. Jokkmokk Iron Mines AB skall årligen tuta för att informera bergmästaren, Sametinget och Länsstyrelsen om att man inte kunnat budgetera för utredande och uppföljning av bearbetningskoncessionens konsekvenser för rennäringen.

8. Jokkmokk Iron Mines AB skall tuta och vinka glatt åt de lastbilstransporter av renar bolagets lastbilar möter vid koncessionsområdet. (Om vägen är för smal för möte är det bolagets lastbilschaufförs ansvar att backa till rymlig plats.)

9. Jokkmokk Iron Mines AB skall tuta så att bergmästaren hör, om man anser sig behöva ta nya områden i anspråk utan att tid finns för längre ansökningsprocess.

10. Jokkmokk Iron Mines AB skall tuta högt för att markera början av varje skiftcykel, i syfte att informera de kommunala verksamheterna om att inresande arbetskraft innebär höjd beredskap och ökad arbetsbörda.

11. Jokkmokk Iron Mines AB skall tuta tydligt för att informera staten om att de vinster av större magnitud som bolaget gör – genom juridiskt tillåtna företagskonstruktioner – skall flyttas till stater med fördelaktigare skatteregler.

12. Jokkmokk Iron Mines AB skall tuta innan man efter avslutad brytning lämnar området, så att staten vet att skicka dit organisationer som kan stå för både utförandet av och kostnader för återställande av marken.

MVH/regeringen

Publicerat med författarens tillstånd

Visa alla