Den 9 december 1969 sätter sig 35 arbetare ner på golvet i truckverkstaden i LKABs gruva i Svappavaara. Det här är gnistan som tänder en av de viktigaste strejker som ägt rum i svensk arbetarrörelsehistoria. Två dagar senare är LKABs gruvdrift i Kiruna, Svappavaara och Malmberget helt lamslagen.
Totalt går 4800 arbetare samman. Under 57 dramatiska dagar pågår strejken. Tillsammans strejkar arbetarna för högre lön, en bättre arbetsmiljö och framför allt – för ett större människovärde. Över hela landet visar arbetare, aktivister och kulturarbetare solidaritet med de strejkande i malmfälten.
Idag, femtio år senare, bjuder vi in till en programkväll för att uppmärksamma och minnas strejkens utbrott och konsekvenser.
Konstnären Ingela Johanssons bok Strejkkonsten – röster om kulturellt och politiskt arbete under och efter gruvstrejken 1969-1970 tjänar som utgångspunkt för programkvällen. Boken finns att köpa för rabatterat pris här fram till den 10/12.
I samband med programkvällen är det även release för tidningen Flammans senaste nummer som innehåller en längre text skriven av Anja Bergdal med utgångspunkt i de femtio år som passerat sedan strejken i malmfälten inleddes. Flamman (tidigare Norrskensflamman) rapporterade dagligen från arbetsplatserna under strejkens 57 dagar.
Program:
18.15 Filmvisning: Gruvstrejken 69/70
Filmen är ett historiskt dokument som följer den stora gruvstrejken i Malmfälten i Kiruna, Malmberget och Svappavaara som varade från december 1969 till februari 1970. Filmen beskriver strejkförloppet kronologiskt, den visar stormöten, demonstrationer och fackföreningsmöten. Den ger en inblick i hur stämningen var och arbetsvillkoren som utlöste strejken.
Regi: Margareta Vinterheden och Alf Israelsson.
19.30 Samtal
Utifrån filmen, boken och de femtio år som passerat sedan gruvstrejken i malmfälten inleddes samtalar Anja Bergdal, Ingela Johansson, Kajsa Ohrlander m.fl om strejkens konsekvenser, den utbredda solidariteten och strejkens plats i dagens samhälle.
20.00 Läsning: Oavsett vad dom gapar om får dom aldrig tillbaka samma folk som förut
Poeten och politikern David Väyrynen läser ett nyskrivet fiktivt tal till minnet av 100-årsdagen av gruvstrejken, den 9 december 2069. Texten finns även publicerad i tidningen Provins temanummer som finns att köpa på plats.
Mer om Strejkkonsten. Röster om kulturellt och politiskt arbete under och efter gruvstrejken 1969–70
Den 9:e december 1969 utbryter en vild strejk i Norrbottens malmfält. Snart har 4 800 gruvarbetare lagt ner arbetet. Kulturarbetare i hela landet börjar snart solidarisera sig med arbetarna, och engagera sig i deras situation. Genom ett omfattande arkivmaterial och i en mängd nygjorda intervjuer talar gruvstrejkens aktörer, gruv- och kulturarbetare om händelserna.
Boken baseras på samtal, artiklar, telegram, radio- och tv-sändningar, protokoll, konstverk och personliga anteckningar sammanställda av konstnären Ingela Johansson tillsammans med curatorn Kim Einarsson och poeten Martin Högström i ett gemensamt montagearbete.
Gruvstrejken skapade en spricka i folkhemmets fasad – och radikaliserade kulturlivet i Sverige. Men på vilka sätt lever strejken vidare, i kulturarbetares praktiska erfarenheter och produktion?
—————————————————————————————————
Anja Bergdal är baserad i Stockholm och arbetar som journalist på tidningen Flamman. Bergdal är även del av poesikollektivet Malmötxt som regelbundet arrangerar läsningar och samtal om poesi runtom i landet, med utgångspunkt i Malmö.
Ingela Johansson är konstnär och skribent. I sin forskningsbaserade konstnärliga praktik arbetar hon ofta med platsspecifika frågor med ett tydligt intresse för social historia och kollektivt minne. 2013 gav hon ut boken Strejkkonsten. Röster om kulturellt och politiskt arbete under och efter gruvstrejken 1969–70 (Red. Kim Einarsson & Martin Högström, Glänta förlag).
Kajsa Ohrlander är Fil.dr. och fd lektor i pedagogik vid Stockholms universitet. Var i Malmberget strax efter gruvstrejkens slut och samlade dikter som gruvarbetarna och deras hustrur skrivit. Har i sitt akademiska arbete skrivit en del om barndoms-och genushistoria och en del om barnen, vänster-och kvinnorörelserna i relation till det som brukar kallas det långa 1968.
David Väyrynen är från Hakkas, Gällivare kommun, är diversearbetare, kommunpolitiker och ordförande i Norrländska litteratursällskapet/Författarcentrum Norr. För boken Marken har David erhållit prestigefyllda stipendiet Rubus Arcticus av Region Norrbotten och NSD:s kulturpris 2017 med motiveringen ”Diktar kraftfullt, likt en gudlös laestadianpredikant, om de gamla värdena som håller stånd mot konsumtionssamhället”.