Förra månaden skrev Håkan Boström en ledartext i Göteborgs-Posten om hur en liten “konstelit” mobiliserar för att tvinga på folket offentlig konst som folket inte vill ha. För de flesta kulturskapare är den här sortens påståenden välbekanta. Du själv som kulturskapare räknas inte in i “folket” och ens kulturuttryck definieras som en avvikelse.
Trots att man ofta i själva verket har en prekär situation, räknas man in i en tänkt “elit” som aldrig definieras tydligt. Därför ska ens gärning möjligen tolereras, under yttrandefrihetens flagg, men den ska inte premieras – och möter man kritik som andra har piskat upp så ska man heller inte få stöd i att bemöta den.
Människor som hetsas upp till vrede över konstverk av exempelvis ledarskribenter eller opportunistiska inlägg i sociala medier, görs här till legitima företrädare för “folket”. Människor som engagerar sig i konsten genom folkrörelserna och föreningslivet beskrivs däremot inte som legitima.
Tvärtom skriver Boström att “föreningslivet och inte minst skolbarn [engagerades] för att vända opinionen”. Som om det rörde sig om inhyrda infiltratörer i debatten. Som om det inte gick att tala med trovärdighet och en egen övertygelse om man kom ifrån föreningslivet istället för att till exempel vara oorganiserad tyckare på sociala medier.
I fjol släppte Myndigheten för kulturanalys en studie som visade att så många som var sjätte konstnär eller författare hade utsatts för hot i sin roll som kulturskapare under den senaste 12-månadersperioden. Det är hårresande siffror. Den vanligaste hotbilden kom från individer som offren uppfattade hade reaktionära och auktoritära åsikter.
Den reaktionära rörelse som Boströms ledarsida skriver in sig i har under hela 1900-talet sett samtida konst som ett potentiellt hot som behöver tyglas. Att delegitimera konst och konstnärer genom att utmåla dem som icke folkliga har hela tiden varit en viktig strategi.
De som menar att konsten inte ska vara politisk, inte ha några budskap, är de som i första hand vill tysta budskap som är obekväma för dem själva. Men istället för att öppet bekämpa budskapet försöker man säga att det förmedlas i fel form (exempelvis är stötande), sker i fel sammanhang (exempelvis i det offentliga), har fel publik (tänk på barnen!) etc. Så behöver man inte stå för att ens motstånd i själva verket handlar om att bekämpa det (ofta progressiva, maktkritiska eller till och med bara formalistiskt utmanande) budskapet.
Här spelar retoriken en viktig roll: Hetsen är teorin, våldet är praktiken. De personer som upplever sig ha rätt att hota konstnärer uppfattar inte att det de gör är ett hot mot det fria ordet. De uppfattar tvärtom att de själva heroiskt representerar “folkviljan” mot en liten elit som genom sin kultur vill förtrycka densamma.
Det är därför som Konstens Kommunikationsbyrå behövs. Vi hjälper inte bara med att lägga upp en kommunikativ strategi för den här typen av händelser, när en ledarsida börjar hetsa mot konstverk. Vi bidrar också med samtidsanalysen genom att förklara och avslöja hur modern populism kan försöka lägga beslag på den fria kulturen för sina egna syften. Vi kan också bistå dig och din organisation med föreläsningar och workshops på ämnen såsom att hantera näthat, drev och andra situationer där det krävs en kommunikativ strategi som vilar på en kulturell förståelse och samhällsanalys.
Ingen kan stå ensam mot hat och drev, då överväldigas man snabbt. Därför är det viktigt att man är flera som hjälps åt, och inte minst att det finns en strategisk plan för kommunikation.
Sist men inte minst så är det viktigt att man har allierade som kan hjälpa till att ta en svår diskussion när den uppkommer, personer eller organisationer som inte uppfattas vara part i målet och som kan bidra till att hålla rent mot desinformation eller propagandistiska kampanjer. Detta kommer att bli ännu viktigare när vi nu går in i ett valår, då temperaturen stiger i hela samhällsdebatten.
Under nästa år har vi på Konstens Kommunikationsbyrå redan fått in nya högprofilerade uppdrag, som vi kommer att berätta mer om i nästa nyhetsbrev! Under tiden önskar vi ett gott slut på året och goda helger till alla som firar!
Mattias Irving är specialist på högerextremism och del av Konstens Kommunikationsbyrå