Konstfrämjandet

2

Konstfrämjandet

Vidga normen i praktiken

I juni fick många kulturinstitutioner ett öppet brev från konstnärer och kulturarbetare i solidaritet med Black Lives Matter som kräver att svenska konstinstitutioner på allvar tar sig an frågor om rasism, diskriminering och vithetsnormer. Här berättar vi mer om hur vi arbetar för att förändra inte bara vår organisationen utan också konstfältet.

Konstfrämjandet har inlett ett arbete sedan 2019 att belysa den egna organisationen utifrån vårt deltagande i Vidga Normen. Det öppna brevet bestod av en rad viktiga frågor som institutioner kan ställa till sig själv och det är just det arbetet som vi nu har påbörjat. Som exempel: Hur decentraliserar du vitheten och den västerländska kanon inom din verksamhet, samling eller offentliga programverksamhet? Hur många BIPoC-personer och kulturarbetare bjuder du in att delta i den offentliga programverksamheten kring ämnen som inte handlar om vit makt, rasism, identitetspolitik eller andra ämnen som kretsar kring svarthet eller ras?
 
Vi är tacksamma till den grupp konstnärer och kulturarbetare som i solidaritet med Black Lives Matter som tagit fram brevet och gjort ett så gediget arbete som vi kan ta med oss det in i vår organisation. Genom att utgå från samtal mellan förbund och distrikt, ta fram statistik från vår verksamhet, kommer vi arbeta fram nya visioner för hur en driver en antirasistisk konstorganisation samt utifrån kommande slutsater uppdatera vår likabehandlingsplan i enlighet med verksamhetens målbild.
 
Projektet Vidga normen i praktiken drivs av Länsstyrelsen i Stockholm och arbetar för att öka kunskapen och medvetenheten om begränsande normer kring hudfärg. Folkrörelsernas Konstfrämjande ingår som en av elva arbetsgivare i Stockholms län som vill lära sig mer om hur vi kan verka för att synliggöra och motverka arbetsmarknadens strukturella diskriminering av synliga minoriteter.
 
I Stockholms län tillhör 30 procent av invånarna någon synlig minoritet, det betyder att de är personer som kroppsligen bryter mot normen för hur en svensk ser ut. Projektet Vidga normen i praktiken vill synliggöra och motverka arbetsmarknadens diskriminering av svenskar som inte är vita. Konstfrämjandet deltar i utbildningar och föreläsningar där Vidga normens utbildare lär ut hur en organisation kan vidta åtgärder för att komma till rätta med både horisontell som vertikal strukturell diskriminering.
 
Sveriges självbild som ett av världens mest ”toleranta” länder där rasism är en marginell företeelse står inte i samklang med en rad olika studier som publicerats genom åren. Rasismen i Sverige påverkar socialt liv i alla samhällsarenor: boende, hälsa, utbildning, politik, rättsväsende samt arbetsmarknad. Som vi alla vet är konstvärlden inte en arena som skiljer sig från övriga samhället. Den nationella kulturpolitiken syftar bland annat till att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att nå dit måste vi prata om hur konstfältet misslyckats i både utbud och breddad representation inom organisationerna.
 
Genom åren har många kulturarbetare som rasifieras modigt ställt sig upp och belyst de missförhållanden som råder inom konst- och museisektorn. Personer med utländsk bakgrund har svårare att komma in på kulturinstitutionerna än på andra platser på arbetsmarknaden. Kultursektorn är inte vilken bransch som helst, utan från politiskt håll och allmänt i samhället ses det som särskilt viktigt att sektorn är inkluderande och speglar samhället. Andelen anställda med utländsk bakgrund vid statligt finansierade kulturinstitutioner i Norden har blivit sämre enligt Myndigheten för Kulturanalys. Allt detta vet vi redan, frågan är vad gör vi nu?
 
Flera distrikt har under en längre tid haft verksamhet som vill påverka och förändra vem som har tillgång till våra utställningsrum, eget skapande samt drivit ett gräsrotsarbete för organisering för en ny typ av konstpolitik. Konstfrämjandet Stockholm släppte publikationen Handlingsplan för att motverka ett segregerat konstfält tillsammans med Art Lab Gnesta. Projektet syftar till att formulera en ny nationell handlingsplan för ett mer rättvist konstfält. Vi ser fram emot att fortsätta rapportera om vårt interna arbete som även kommer anta publika former under våren 2021.
 
 
Läs brevet i sin helhet här.