Konstfrämjandet

2

Konstfrämjandet

Länge leve vi – om vita konstrum, rasismens distraktioner och Ortens konstfestival

Sabrin Jaja (Pantrarna) i intervju med Kim Einarsson (Konstfrämjandet).

  • K: Sabrin, du är ordförande i föreningen Pantrarna. Vilka är Pantrarna?
  • S: Pantrarna är en förening som arbetar socialt, politiskt och kulturellt med utgångspunkt i orten. Vi är en medlemsstyrd förening vilket innebär att alla våra aktiviteter och verksamheter görs av oss för oss. Alltså, vi utgår ifrån våra erfarenheter, intressen, behov och sammanhang.
  • K: Nu arrangerar ni Ortens konstfestival 2016, vad vill ni uppnå med det?
  • S: Många av oss och våra vänner håller på med allt från fotografering till att måla och skriva poesi. Men vi har aldrig fått, eller tagit oss, möjlighet att ställa ut och presentera våra verk i en utställning och vara del av en konstscen. Så vi nu gör vi helt enkelt vår egen konstfestival. I fyra dagar, den 15 -18 september, kommer Ortens konstfestival: Länge leve vi att äga rum i Park 113 på Frihamnen.

bild-38

 

  • K: Hur ser er relation till den etablerade konstscenen ut?
  • S: Jag upplever den etablerade konstscenen som väldigt exkluderande och det är samma ström av människor som rör sig där hela tiden, mest vit medelklass. I konsten återspeglas konstnärens blick och upplevelse av verkligheten, vilket gör att det bara är en viss grupps erfarenheter och berättelser som presenteras på den konstscenen. Folk med andra erfarenheter än normens kan inte relatera till den. Man brukar prata om rasismens distraktioner, och hur man som icke-vit hela tiden måste förhålla sig till vithetsnormen, till den grad att ens liv blir till en kamp för att antingen motbevisa normens syn på en eller att anpassa sig till den. I båda fallen förlorar man sig själv.
  • K: Ni kallar det för konstfestival men det är en konstutställning?
  • S: Ja, grejen är att vi började prata om hur en konstutställning oftast ser ut, och kom fram till att det många gånger blir väldig tråkig och stel stämning. Så vi ville göra det annorlunda, mer som ett häng med skön stämning. Så vi kommer ha en invigning första kvällen med spoken word, stand up och musik. Och sen kommer vi också ha open mic varje dag där folk kan uppträda spontant. Vi kommer även ha food trucks på plats så man kan käka god mat och hänga vid vattnet, samtidigt som man tar del av konst.
  • K: Varför orten?
  • S: Den frågan har kommit upp många gånger under processen. Min vän sa en gång ”Det är inte betongen som gör oss till dom vi e, det är vi som gör betongen till mer än sten”. Med ordet orten syftar vi mer på gemensamma erfarenheter än på ett geografiskt område ­– vår gemensamma erfarenhet av att befinna oss långt från normen. Både som icke-vita men även som arbetar- och underklass, det är ju vi som hamnar i stadens utkanter, eller ”förorterna”. Och med ortens konstfestival vill vi lyfta våra erfarenheter och vår kultur.