Strukturella mönster och vithetens monster synliggör villkoren för konstarbetare utifrån hur rasism, diskriminering och vithetsnormer påverkar konstarbetare som rasifieras som icke-vita. Förhoppningen med detta projekt är att lyfta frågan om rasism och rasistiska strukturer som ett arbetsmiljöproblem inom det svenska konstfältets institutioner. Detta är det första studien som ger insikter i hur rasifierade konstarbetare anställda vid konstinstitutioner upplever sina arbetsmiljöer.
Strukturella mönster och vithetens monster sammanställer information från intervjuer och en enkät. Djupintervjuer har genomförts med konstarbetare som är anställda inom statligt finansierade, fristående och privata organisationer och som har någon form av av beslutande roll som producent, intendent eller curator. Syftet med intervjuerna har varit att lyfta erfarenheter om rasifierade konstarbetares upplevelse av rasism på sin arbetsplats och som anställda i en vithetsnormativ arbetsmiljö. Den insamlade materialet presenteras i form av animationer av Amanda Casanellas och en sammanställande rapport av Macarena Dusant.
Animationerna lyfter fram ett urval av intervjuerna som gjorde med konstarbetare under våren 2022 och är uppdelade i tre avsnitt. Klicka på avsnitten för att se dem på Youtube.
1. Institutioners vithetsnormer
2. Rasistiska strukturer och arbetsmiljön
3. Erfarenheter av rasism på arbetsplatsen
Enkäten vände sig till konstnärer och frilansande curatorer som rasifieras som icke-vita. Målet var att få svar på om konstnärer och frilansande curatorer har erfarenheter av rasism och diskriminering i sitt yrkesliv, samt hur dessa påverkar konstnären och curatorn i utövande av sitt yrke.
Vad innebär det att som konstarbetare som rasifieras som icke-vit vara anställd på en arbetsplats där vithetsnormen dominerar? Rapporten indikerar att erfarenheter av strukturell rasism är utbrett och där mikroaggressioner är vanligt förekommande. Både anställda konstarbetare, konstnärer och frilansande curatorer behöver skapa strategier för att undkomma rasism och rasistiska strukturer samt förhålla sig till vithetsnormer. Vidare visar rapporten att det saknas organisationer att vända sig till vid utsatthet. Det riskerar att påverka konstarbetarens hälsan på ett negativt sätt.
I intervjuerna framgår det att anställda som tillhör majoritetssamhället och som arbetar på konstinstitutionerna i hög grad saknar kunskap och kompetens kring rasistiska strukturer. Det saknas även stödfunktioner för konstarbetaren som rasifieras som icke-vit. Det finns en ovilja från vita kollegor till erkännande av arbetsplatsens rasistiska struktur.
Macarena Dusant är projektledare för studien och författare till rapporten. Hon är en fristående konstvetare, redaktör och textförfattare som intresserar sig för maktstrukturer, offentlighet och exkluderingmekanismer inom det västerländska konstfältet.
Animationerna är gjorda av Amanda Casanellas. Casanellas är illustratör och animatör. Hen är verksam i Malmö och intresserar sig för skapandet av alternativa världar via visuellt språk. För Casanellas är Sci-Fi politik och hen arbetar ofta med anti-rasistiskt tema i sin konst.
Logotyp och form är framtagen av Alexandra Falagara. Falagara arbetar med visuell kommunikation, text och lärande. Tillsammans med Brita Leitmann grundade hon 2012 Bastion – Agency Studio Lab. Det är en designstudio och ett konstnärligt projekt, i vilket de forskar i hur identitet, normer och gränser formas och reproduceras genom visuell kultur och undersöker metoder för hur en kan omsätta maktkritisk teori i designpraktik.
Projektet är ett initiativ av curatorn Ulrika Flink och togs fram som en konsekvens av Folkrörelsernas Konstfrämjandet deltagande i projektet Vidga Normen, drivet av Länsstyrelsen Stockholm, via projektledaren Kitimbwa Sabuni, för att synliggöra och motverka arbetsmarknadens strukturella diskriminering kopplat till hudfärg. Folkrörelsernas Konstfrämjandets deltagande i Vidga Normen var ett initiativ från curatorn Kim Einarsson och projektleddes av Ulrika Flink.
Strukturella mönster och vithetens monster är del av ett pågående arbete med att synliggöra konstvärldens strukturer och dess egna självbild som goda antirasister. Folkrörelsernas Konstfrämjandet har sedan 2019 arbetat med att belysa den egna organisationen som inte är frånkopplad från dessa strukturer. Strukturella mönster och vithetens monster drivs i samarbete med Konstfrämjandet Stockholm och är del av distriktets arbete för att motverka ett segregerat konstfält. Macarena Dusant är projektledare för studien.
Med stöd från Kulturrådet.
Bild: Grafisk profil av Alexandra Falagara.