Konstfrämjandet

2

Konstfrämjandet

Strukturella mönster och vithetens monster

Konstfrämjandet vill utmana övertygelsen att konstvärlden är befriad från förutfattade stereotypa föreställningar och rasistiska strukturer. Strukturella mönster och vithetens monster lyfter fram erfarenheten av konstarbetares villkor inom konsten.
Konstfrämjandet vill utmana övertygelsen att konstvärlden är befriad från förutfattade stereotypa föreställningar och rasistiska strukturer. Strukturella mönster och vithetens monster lyfter fram erfarenheten av konstarbetares villkor inom konsten.

Strukturella mönster och vithetens monster önskar synliggöra villkoren för konstarbetare utifrån hur rasism, diskriminering och vithetsnormer påverkar konstarbetare som rasifieras som icke-vita. Folkrörelsernas Konstfrämjande har sedan 2019 arbetat med att belysa den egna organisationen som inte är frånkopplad från dessa strukturer genom att delta i projektet Vidga Normen som drivits av Länsstyrelsen i Stockholm.
 
Strukturella mönster och vithetens monster sammanställer information från intervjuer och en enkät. Djupintervjuer har genomförts med konstarbetare som är anställda inom statligt finansierade, fristående och privata organisationer och som har någon form av av beslutande roll som producent, intendent eller curator. Syftet med intervjuerna har varit att lyfta erfarenheter om rasifierade konstarbetares upplevelse av rasism på sin arbetsplats och som anställda i en vithetsnormativ arbetsmiljö. Den insamlade materialet presenteras under hösten 2022 i form av animationer.
 
Enkäten vänder sig till konstnärer och frilansande curatorer som rasifieras som icke-vita. Den ska ge svar på hur konstnärer och frilansande curatorer upplever rasism och diskriminering i sitt yrkesliv, samt ge svar på hur vithetsnormer påverkar konstnären och curatorn i utövande av sitt yrke.
 
I rapporten Kultur med olika bakgrund (2017) från Kulturanalys Norden framkommer att anställda vid statligt finansierade kulturinstitutioner inte representerar samhället. Utlandsfödda är överrepresenterade som anställda men kommer i hög grad från länder som Storbritannien, USA och Australien. Anställda med utlandsfödda föräldrar från Latinamerika, Afrika och Asien är underrepresenterade. Andelen anställda med utländsk bakgrund vid statligt finansierade kulturinstitutioner har ökat över tid men inte i förhållande till ökningen av personer med utländsk bakgrund i samhället. Representationen av anställda med utländsk bakgrund har blivit sämre mellan 2000-2015.
 
En arbetsplats som inte representerar det svenska samhället innebär att arbetaren befinner sig i en homogen organisation. Vad innebär det att som konstarbetare som rasifieras som icke-vita, vara anställd på en arbetsplats där vithetsnormen dominerar? I dagsläget finns det inget underlag eller studier som ger insikter i hur rasifierade konstarbetare som är anställda vid konstinstitutioner upplever sin arbetsmiljö.
 
Projektet är ett initiativ av curatorn Ulrika Flink och tagits fram som en konsekvens av Folkrörelsernas Konstfrämjandet deltagande i projektet Vidga Normen som drivs av Länsstyrelsen Stockholm, via projektledaren Kitimbwa Sabuni, för att synliggöra och motverka arbetsmarknadens strukturella diskriminering kopplat till hudfärg. Folkrörelsernas Konstfrämjandets deltagande i Vidga Normen var ett initiativ från curatorn Kim Einarsson och projektleddes av Ulrika Flink.
 
Strukturella mönster och vithetens monster är del av ett pågående arbete med att synliggöra konstvärldens strukturer och dess egna självbild som goda antirasister. Folkrörelsernas Konstfrämjandet har sedan 2019 arbetat med att belysa den egna organisationen som inte är frånkopplad från dessa strukturer. Strukturella mönster och vithetens monster drivs i samarbete med Konstfrämjandet Stockholm och är del av distriktets arbete för att motverka ett segregerat konstfält. Macarena Dusant är projektledare för studien.
 
Med stöd från Kulturrådet.
 
Enkäten går att hitta här:
Svenska
Engelska