Konstfrämjandet avrundar 2024 och blickar framåt.
Det går bra för konsten! Under de senaste tio åren har Konstfrämjandet sett en stadig tillförsel av nya regionala distrikt och medlemmar, från konstfältet likväl som från andra hörn av samhället. Vi möter ständigt uppskattning från både allmänheten i stort och från konstvärlden på de platser där vi verkar, och bjuds in att medverka i projekt och arrangemang av alla slag, från små lokala initiativ till stora EU-projekt.
2025 går vi dock, liksom alla våra kollegor i konstfältet, in i ytterligare ett år av nedskärningar. Trots att intresset för konsten verkar växa ute i fältet så släpar de ekonomiska satsningarna efter. Med inflationen har det till och med gått bakåt. Hur kan vi i konstvärlden behålla momentum i det arbete vi gör och samtidigt visa på konsekvenserna som uppstår i ett samhälle där man slutar satsa på konst?
Våra konstfrämjare, med sin dubbelkompetens inom både konst och folkrörelser, visar återkommande på nya och kreativa sätt att låta konsten möta nya publiker och sammanhang. Här i årets sista nyhetsbrev tipsar vi om ett par aktuella nedslag i verksamheten innan ledigheterna drar igång – nedslag som berör några av de områden vi vill och kommer att fortsätta verka för i framtiden.
Precis som kring nyår så finns det i konsten rum för förhoppningar, möjlighet att föreställa sig något bortom det givna. Genom konsten kan vi tänka om samhället, inte bara som det är men också så som det kan komma att bli.
Med detta önskar vi en god jul, en glad vinter och ett gott nytt år!
Bilden visar det textila konstverket "Var dag lever" av Åsa Dybwad Norman från 2020. Verket är permanent installerat på Konstfrämjandets förbundskansli vid Mariatorget i Stockholm och går i dialog med Anna Sjödahls installation Var dags liv: mitt alternativ som visades i Konstfrämjandets gamla lokaler vid Mynttorget i Stockholm 1973. Verket är tillverkat av använda hemtextilier och siden.